Dagvattenrening

Varför behövs dagvattenrening?

Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt rinner över marken. I bebyggda områden leds vattnet ofta till brunnar och vidare genom ledningar eller diken mot sjöar och vattendrag. På vägen kan det föra med sig tungmetaller, näringsämnen och andra föroreningar från tak, vägar och hårdgjorda ytor.

När vattnet leds i rör utnyttjas inte markens naturliga rening. Särskilda reningssteg behövs därför innan vattnet når recipienten.

Vilken lösning som är lämplig beror på föroreningsbelastningen, det tillgängliga utrymmet, markförhållandena och hur länge vattnet kan hållas kvar.

Hur renas dagvatten i dammar och våtmarker?

Dammar och våtmarker renar främst genom att partiklar får sjunka till botten. Partikelbundna ämnen stannar då i sedimentet, medan växter och mikroorganismer kan bidra med upptag och nedbrytning. Samma anläggning kan samtidigt jämna ut flödestoppar efter regn.

I en skärmbassäng kan olja samlas vid ytan för att tas bort, medan partiklar som binder fosfor, kväve och tungmetaller sedimenterar. Stockholm Vatten och Avfalls anläggning vid Hornstulls strand är ett exempel där vattnet passerar tre bassänger under ungefär 20 timmar.

Resultatet i varje anläggning påverkas av bland annat följande faktorer:

• Jordart
• Uppehållstid
• Utformning
• Växtval
• Ålder
• Underhåll

Även flytande våtmarker har i svenska försök visat potential att avskilja tungmetaller och klorid. En långsam och kontrollerad passage ger i regel bättre förutsättningar för rening.

Hur fungerar dagvattenrening med biofilter?

Ett biofilter tar emot dagvatten efter en brunn eller annan inloppspunkt och låter vattnet passera ett filtermaterial med vegetation. Föroreningarna kan fastna i materialet, tas upp av växter eller brytas ned.

Försök som Boverket sammanställt visar att effekten varierar mellan olika filter och föroreningar. Exempel på uppmätta värden:

• I ett försök minskade koppar med 97 procent och bly och zink med 95 procent.
• I ett annat försök låg fosforreningen på 70 till 85 procent och kvävereningen på 55 till 65 procent.

Värdena är försöksresultat och ska inte användas som garantier för ett enskilt projekt.

Regnbäddar är en typ av planterad filterbädd. De används ofta för att ta hand om den första, mest förorenade delen av ett regnförlopp. Filtermaterialet behöver vara tillräckligt genomsläppligt för att vattnet ska kunna passera.

Hur dimensioneras en dagvattenreningsanläggning?

En dagvattenreningsanläggning dimensioneras efter avrinningsytan, föroreningsbelastningen och den valda metodens hydrauliska funktion. Ytbehovet beror på anläggningstyp. Boverket och Växjö kommuns tekniska handbok ger olika exempel, och måtten är projekteringsstöd som inte utgör rikstäckande minimikrav.

Anläggningstyp	Andel av hårdgjord avrinningsyta	Källa
Torr damm	0,5 till 8 procent	Växjö
Biofilter	2 till 5 procent	Boverket
Regnbädd	3 till 10 procent	Växjö
Svackdike	3 till 12 procent	Växjö
Skelettjord	5 till 20 procent	Växjö

I Växjös lokala vägledning anges följande värden:

• Minst 12 timmars uppehållstid för ett medelregn i en öppen damm.
• För svackdiken ett rekommenderat minsta djup på en halv meter och en högsta vattenhastighet på en halv meter per sekund.
• Skelettjordens porvolym till cirka 25 till 30 procent, med 8 till 12 procent biokol i substratet för att gynna reningen.

Projekteringen behöver alltid utgå från platsens egna krav och beräkningar. Två anläggningar med samma yta kan få olika reningseffekt om flödesväg, filtermaterial, uppehållstid eller underhåll skiljer sig åt.

Hur fungerar kemisk fällning av dagvatten?

Kemisk fällning kan användas för att samla mycket små och lösta föroreningar i större flockar som går att avskilja.

I försök med insamlat vägdagvatten och snösmältblandning blev reningsgraden högre än 90 procent för merparten av de undersökta metall- och organiska föroreningarna. Metoden avskilde även partiklar mindre än en mikrometer som hade hållits kvar i vattnet vid enbart sedimentering.

Resultaten kommer från försök och beskriver inte garanterad effekt i fullskalig drift.

Hur kan renat dagvatten användas i fastigheter?

Renat dagvatten kan i vissa byggnader ersätta dricksvatten för funktioner som inte kräver dricksvattenkvalitet.

I Kollektivhuset Röda Oasen i Malmö används membranrenat dagvatten till 22 toaletter och 4 tvättmaskiner för omkring 40 boende. Membranet avskiljer bland annat partiklar, bakterier och mikroplaster större än 0,1 mikrometer.

Systemet beräknas spara cirka 1 300 liter dricksvatten per dag, motsvarande omkring 40 procent av fastighetens vattenförbrukning. Det är ett lokalt projektexempel. För andra fastigheter behöver magasin, reningsbarriärer, ledningssystem och kontroll anpassas till användningen och den lokala vattenkvaliteten.

Vanliga frågor om dagvattenrening

Vart får dräneringsvatten ledas?

Dräneringsvatten ska enligt kommunalanvisning från Mittskåne Vatten endast ledas till kommunal dagvattenledning eller omhändertas lokalt.

Vad är dämningsnivå för dagvatten?

Dämningsnivån är den högsta nivå som vattnet ska kunna nå i ledningsnätet. Anslutningar med självfall under dämningsnivån riskerar bakströmning eller översvämning.

Vilka metoder används för att rena dagvatten?

Vanliga metoder är dammar, sedimenteringsanläggningar, våtmarker, biofilter, diken, infiltration och gröna tak. I vissa projekt används även kemisk fällning, membran eller kompakta reningsanläggningar.