Snedkabelbro

Vad är en snedkabelbro?

En snedkabelbro består av tre huvuddelar, nämligen kablar, pyloner och förstyvningsbalk. Själva brotypen kännetecknas av att brobanan direkt är förbunden med pyloner, så kallade bärportar, genom sneda kablar eller stag. Kabelarrangemanget skiljer typen från hängbron, där nedhängande huvudkablar bär brobanan genom hängstag.

Strömsundsbron var inte förberedd för kabelbyte. Tjörnbron var däremot förberedd för kabelbyten.

Hur bär en snedkabelbro lasten?

En snedkabelbro tar upp vertikala laster i kablarnas infästningspunkter, så att kablarna dras och farbanan trycks. Kraftvägen går så att brobanans tyngd bärs av kablar via dragkrafter, som förs vidare som tryck i pylonerna och ned till fundamentet.

Egentyngd och trafiklast överförs alltså till pylonerna med hjälp av kablarna och sedan vidare ned till grunden. Eftersom kraften alltid är riktad i kabelns riktning uppstår dessutom en horisontell kraftkomposant som måste tas upp av konstruktionen. Tryck och drag delas därför upp så att pylonerna kan byggas i betong, som är starkt i tryck, medan kablarna tillverkas av stål, som är starkt i drag.

Vad skiljer en snedkabelbro från en hängbro?

Den största skillnaden är att en snedkabelbro tar upp horisontalkrafterna i brobanan som tryckkrafter i förstyvningsbalken, medan en hängbro för dem ned i ankare i marken. Snedkabelbron är därför normalt självförankrande, både under byggskedet och när den är färdigbyggd, men även sidokrafter behöver beaktas vid dimensioneringen.

Fördelen mot hängbron är att de tunga markankarna kan undvikas, eftersom horisontalkrafterna tas upp inne i däcket. Priset är att brobanan måste dimensioneras för tryck, eftersom de sneda kablarna hela tiden pressar däcket samman. Många stag ger dessutom en slank däckkonstruktion där tvärmoment och stagens infästningskrafter blir dimensionerande.

Vilka kabelmönster används på snedkabelbroar?

En snedkabelbro delas in i tre kabelmönster, nämligen solfjäderform, halv solfjäderform och harpform.

• Vid solfjäderform möts alla kablarna i toppen av pylonen.
• Halv solfjäderform innebär att kablarna inte möts i samma punkt, men att de är orienterade i närheten av pylontoppen.
• Är kablarna i stället jämnt fördelade över hela pylonhöjden kallas mönstret harpform.

När stagen är det stabiliserande elementet i en bro ska bakstagen alltid vara spända vid obelastad bro, och sidospannen ska därför vara mindre än halva mittspannet. Till stora snedstagsbroar, särskilt i trä, används snedstag av kablar och linor som består av ståltrådar spiralslagna runt en centrumtråd. TräGuiden visar en sådan snedstagsbro i Karlstad, byggd 2005.

Vilka snedkabelbroar finns i Sverige?

Strömsundsbron i Jämtland är ett tidigt svenskt exempel på snedkabelbroar. Andra svenska exempel är Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, Uddevallabron, Tjörnbron och träbron i Älvsbacka i Skellefteå.

Trafikverket förvaltar i sitt eget bestånd cirka 21 500 broar, varav 17 000 är vägbroar och 4 500 järnvägsbroar.

Strömsundsbron

Strömsundsbron är Sveriges klassiska snedkabelbro. Byggandet startade i februari 1954, stålarbetena pågick mars till december 1955 och bron stod klar i september 1956. Bron var inte förberedd för byte av kablar, så vid den stora upprustningen fick temporära kablar spännas till samma kraft innan originalkablarna kapades. Kabelbytet genomfördes 2021 till och med 2023, och 2024 till och med 2025 höjde Trafikverket bärighetsklassen till BK4, vilket innebär att fordon upp till 74 ton får trafikera bron.

Del	Värde
Brons längd	332 m
Mittspann	182,6 m
Sidospann	74,7 m
Brons bredd	12,5 m
Bropelarnas höjd	20 m
Bärlinor	16 st, om 90 respektive 60 m
Stålvikt	1 200 ton
Betong	2 500 ton

Öresundsbron

Öresundsbron ingår i den fasta länken över Öresund, och högbron är en snedkabelbro med huvudspannet 490 meter och två sidospann om 160 meter vardera. Högbron är 1 092 meter lång. Vid invigningen 2000 var livslängden beräknad till 100 år, och underhållet siktar mot 200 år. Högbrodelen är upphängd i fyra betongpyloner tillsammans med kablarna, och kablarna är avgörande för att bära upp bron. Under 2020-talet säkrades kabelförankringarna, med 23 360 ståltrådar skyddade av 320 låsplattor vid 320 ankarpunkter.

Del	Värde
Huvudspann	490 m
Sidospann, vardera	160 m
Högbrons längd	1 092 m
Snedkablar	80 st
Betongpyloner	4 st, 204 m höga
Snedkablarnas sammanlagda vikt	2 150 ton

Uddevallabron

Uddevallabron byggdes år 2000 och är en snedkabelbro över Byfjorden. Spännvidden är 179 plus 414 plus 179 meter, där mittspannet är det långa huvudspannet. Konstruktionslängden uppgår till 1 712 meter och bredden till 23,3 meter.

Tjörnbron

Tjörnbron är en snedkabelbro vars kablar upptäcktes ha rostangrepp när Trafikverket granskade dem 2013. Svevia utförde därför ett provbyte 2015. I tre etapper har 40 av brons sammanlagt 64 kablar bytts ut, inklusive provbytet, och 24 kablar återstår. Fortsatta åtgärder planeras för perioden 2030 till och med 2035. Arbetet genomförs genom att en kabel i taget tas ur funktion, så att bärförmågan upprätthålls medan bytet pågår.

Del	Värde
Kabeltyp	målade låsta kablar
Kabellängd	46 till och med 160 m i teknisk dokumentation, medan arbetsplatsreportaget anger 161 m för den längsta kabeln
Kabeldiameter	77 till och med 108 mm
Arrangemang	kablarna i par
Längsta kabelns vikt	nästan 14 ton

Träbroar med snedstag

Trä används också i snedstagssystem, och Älvsbackabron i Skellefteå är ett modernt exempel. Gång- och cykelbron togs i bruk sommaren 2011 och innehåller cirka 200 ton trä, motsvarande 400 kubikmeter, samt 70 ton stål. Beställare var Skellefteå kommun, som delade upp uppdraget så att Skanska gjorde betonggrunden och Martinsons byggde träöverbyggnaden, med Cowi som konstruktör. Även snedstagsbron i Karlstad, färdig 2005, visar hur principen fungerar i trä.

Vilka regler styr snedkabelbroar i Sverige?

En snedkabelbro i Sverige dimensioneras enligt eurokoder, och tillämpningsreglerna i Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2018:57 gäller både järnväg och vägtrafik. I Trafikverkets regelverk klassas typen i grupp A, den högsta kontrollnivån för konstruktionsredovisning, som omfattar häng-, båg- och snedkabelbro. Trafikverkets regler täcker både dimensionering, kabelutformning och underhåll, och en underhållsplan ska upprättas för bland annat snedkabelbroar.

Dimensionering med eurokoder

SIS hänvisar tillämpningen av eurokoderna till Boverket respektive Transportstyrelsen. TSFS 2018:57 omfattar bland annat SS-EN 1993-1-11, som gäller dragbelastade komponenter och där de nationellt valda parametrarna ligger. Trafikverkets råd i TRVK Bro 11 anger dessutom att en snedkabelbro ska dimensioneras så att en godtyckligt placerad kabel kan bytas ut. Om en kabel består av två separata enheter ska båda antas vara overksamma vid brottlastfallet. Kraven binder samman eurokoden med brotypens särskilda riskbild.

Krav på kablar och kabelbyte

Trafikverkets regelverk ställer flera konkreta krav på kablarna. Kablar över pylon ska vara delade och separat förankrade i pylonen. Kabel inklusive förankring ska utformas så att de blir vattentäta, och infästningen ska vara utformad för inspektion och underhåll utan att galvanisk korrosion uppkommer. Kabelförankring i brobaneplatta ska placeras utanför räcket. Snedkabelbron ska också förses med en permanent anordning för byte av kabel. Tabellens krav på avstånd till vägkant och påkörningsskydd gäller vägbroar, medan måtten för stålrör och friutrymme samt korrosivitetsklassen är råd.

Krav eller råd	Värde
Fritt avstånd mellan kabel och vägkant	minst 1,0 m, upp till 5,0 m över vägbanan
Påkörningsskyddets höjd	minst 2,0 m över brobanan
Råd om stålrör som påkörningsskydd, godstjocklek	minst 6 mm
Råd om fritt utrymme mellan rör och kabel	minst 50 mm
Råd om ytbehandling av skyddsrör	korrosivitetsklass C5

Skyddet mot påkörning ska vara demonterbart, så att kabel kan inspekteras bakom det. Rådet är att använda ventilerade och dränerade stålrör med korrosivitetsklass C5.

Kontroll och underhåll

Huvudinspektionen av Trafikverkets broar ska syfta till att upptäcka brister som kan påverka konstruktionens funktion eller trafiksäkerheten inom en tioårsperiod. Inspektören ska vid handnära inspektion se och kunna känna samtliga konstruktionselement. Rådtexten anger att intervallet mellan inspektionerna bör bedömas efter konstruktionens funktionella tillstånd, och att huvudinspektionen ska göras vart sjätte år som längst. Kraven hänger ihop med skyldigheten att upprätta en underhållsplan för bron.

Vanliga frågor om snedkabelbroar

Behöver en snedkabelbro markankare?

Nej, normalt inte. Horisontalkrafterna tas upp som tryckkrafter i brobanan eller förstyvningsbalken, vilket gör konstruktionen självförankrande.

Kan snedkablar bytas?

Ja. Nyare snedkabelbroar där Trafikverkets krav tillämpas ska dimensioneras och utrustas så att en kabel kan bytas, medan äldre broar kan kräva temporära kablar under arbetet.

Hur ofta inspekteras en snedkabelbro?

Trafikverkets broar huvudinspekteras handnära med högst sex års intervall. Intervallet anpassas efter konstruktionens funktionella tillstånd.