Dagvattenhantering: Principer, lösningar och ansvar

Vad innebär hållbar dagvattenhantering?

Hållbar dagvattenhantering minskar uppkomst, renar föroreningar, fördröjer flöden och avleder återstoden. Dagvattenhanteringen använder dagvatten som resurs för bevattning, gestaltning och ekosystemtjänster och skyddar därmed ytvatten och grundvatten mot förorenad belastning. Målet är minskad risk för översvämning som skadar miljö, egendom eller samhällsfunktioner. Skyfall inkluderas i dagvattenbegreppet. Det finns inga legaldefinitioner av dagvatten. Dagvatten är avloppsvatten när det kommer från ett detaljplanelagt område och avleds från fler än en viss eller vissa fastigheter.

Hur förebyggs uppkomst av dagvatten?

Dagvattenhanteringen förebygger uppkomst genom genomsläppliga jordarter, bevarade grönytor, genomsläppliga markmaterial och nya grönytor. Hårdgjorda arealer som tak, gator och parkeringar ger volymer som måste hanteras och avledas eftersom vattnet inte tränger ned. Dagvatten av bra kvalitet kan infiltreras och bidra till markvatten, grundvattenbildning och vattenbalansen.

Hur renas förorenat dagvatten före avledning?

Dagvattenhanteringen renar förorenat dagvatten lokalt och reducerar vattenmängderna före vidare avledning. De största föroreningskällorna är trafik, byggnadsmaterial, industriområden, byggarbetsplatser och trädgårdar medan de vanligaste ämnena är partiklar, näringsämnen, tungmetaller, vägsalt, olja och vissa bakterier. Dagvattenhanteringen hanterar även mikroplaster som tidigare inte var kända och leder återstoden vidare i dike, ledning eller på markytan.

Vilket ansvar gäller för dagvattenhantering?

Dagvattenhanteringen styrs av lagen om allmänna vattentjänster och av miljöbalkens regler om avloppsvatten. Varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Kommunfullmäktige ska pröva om planen är aktuell minst vart fjärde år trots att planen inte är bindande. Avgifterna får inte överstiga vad som behövs för att ordna och driva anläggningen och ska även täcka behövlig rening medan den som ordnar allmän platsmark betalar avgift för den allmänna anläggningen.

Vem ansvarar för dagvatten inom verksamhetsområde?

Dagvattenhanteringen ansvaras av ägaren av den allmänna va-anläggningen inom dess geografiska verksamhetsområde. Gränsen mot fastighetens installation är förbindelsepunkten i fastighetens omedelbara närhet och fastighetsägaren avvattnar dit det vatten som inte kan infiltreras på den egna fastigheten. Förbindelsepunkten kan vara en dagvattenbrunn eller ett öppet dike medan huvudmannen för allmän plats avvattnar gator, vägar, torg och parker.

Vad gäller för dagvattenhantering i detaljplan?

Dagvattenhanteringen ska gå att lösa inom planområdet och kommunen ska visa hur lösningen ordnas vid detaljplaneläggning. Utanför verksamhetsområde för dagvatten regleras inte ansvaret av reglerna om allmänna vattentjänster och ingen policy eller strategi kan ändra ansvaret för den allmänna anläggningen. Kraven på skyddsåtgärder gäller så långt det inte är orimligt att uppfylla dem.

Hur dimensioneras flöden i dagvattenhantering?

Dagvattenhanteringen dimensioneras efter flöde i liter per sekund och volym i kubikmeter. För anläggningar som beräknas vara i bruk i slutet av detta århundrade är klimatfaktorn för närvarande minst 1,25 för regn kortare än en timme och minst 1,20 för längre regn. Faktorn 1,25 innebär att regnen räknas som 25 procent kraftigare.

Vad betyder återkomsttid för dagvattenhantering?

Dagvattenhanteringen använder återkomsttid som genomsnittligt mått på hur ofta extrema händelser kan förväntas. Ett regn på 23,1 millimeter under 90 minuter har fem års återkomsttid medan 40,4 millimeter under tre timmar i sydvästra Sverige nås vart tjugonde år. Regnets intensitet och varaktighet påverkar volym, flöde och föroreningsinnehåll och skyfall är minst 50 millimeter på en timme eller minst 1 millimeter på en minut. Omvandlingen är 0,36 millimeter per timme per liter per sekund och hektar och 1 millimeter regn motsvarar 1 liter per kvadratmeter medan regnvaraktigheten i den rationella metoden normalt inte sätts kortare än 10 minuter.

Vilka avrinningskoefficienter gäller för olika ytor?

Dagvattenhanteringen räknar med störst avrinning från tak och asfalt och minst från tätbevuxen skogsmark och ängsmark. Stensatta ytor med grusfogar ger mindre avrinning än tak men mer än grusplaner och obebyggd kvartersmark. Flödet i en punkt påverkas av markytans egenskaper, systemets art, områdets storlek och nederbördsintensiteten och avrinningen går långsamt eller snabbt beroende på genomsläpplighet, lutning och råhet.

Yta	Avrinningskoefficient på årsbasis
Tak	0,9
Betong och asfaltsyta samt starkt lutande berg	0,8
Stensatt yta med grusfogar	0,7
Grusplan, grusad gång och obebyggd kvartersmark	0,2
Flack tätbevuxen skogsmark, odlad mark, gräsyta och ängsmark	0 till 0,1

Vilka tekniska lösningar används i dagvattenhantering?

Dagvattenhanteringen kombinerar lokala åtgärder, större fördröjning och rening samt avledning via dike, ledning eller markyta. Dagvattenhanteringen har 6 typer för fördröjning, svackdiken, regnbäddar, regnträdgårdar, dagvattendammar, artificiella våtmarker och infiltrationsmagasin. Dagvatten av bra kvalitet kan infiltreras och bidra till grundvattenbildning men hanteringen kan leda till ras, skred och erosion. Avlopp omfattar bortledande av dagvatten och dränvatten från samlad bebyggelse eller begravningsplats. Förenklat kan sägas att avloppsvatten utgörs av spillvatten och dagvatten. Hushållsspillvatten från bostäder och service utgörs till övervägande del av klosettvatten samt bad-, disk- och tvättvatten. Vatten som avleds för avvattning av mark inom detaljplan och inte bara för en viss eller vissa fastigheter är avloppsvatten. Kraftiga skyfall som i Köpenhamn 2010, Malmö 2014 och Gävle 2021 visar att det inte går att avleda allt vatten i dagvattenledningar och vägdiken.

Lösning	Funktion	Skala
Svackdike	Fördröjning	Fördröjning
Dagvattendamm	Fördröjning	Fördröjning inom avrinningssystemet
Grönt tak	Tar hand om mindre regn	Lokal åtgärd
Genomsläpplig beläggning	Minskar uppkomst	Förebyggande åtgärd
Filter, sandfång och oljeavskiljare	Rening	Teknisk lösning

Hur fördröjs dagvatten med damm och svackdike?

Dagvattenhanteringen fördröjer flöden med svackdiken, dagvattendammar och infiltrationsmagasin. Regnbäddar, regnträdgårdar och artificiella våtmarker ger samma fördröjande funktion och dagvatten av bra kvalitet kan infiltreras och bidra till vattenbalansen. Dagvattenhanteringen kan leda till ras, skred och erosion. Återstoden avleds i dike, ledning eller på markytan.

Hur fungerar gröna tak i dagvattenhantering?

Dagvattenhanteringen använder gröna tak för att ta hand om mindre regn och inte för att omhänderta skyfall. Beroende på vegetation och beskaffenhet kan grön takbeklädnad minska den utgående dagvattenmängden med 40 till 90 procent över året. Naturbaserade exempel är diken, dagvattendammar, växtbäddar, gröna tak och genomsläppliga ytor.

Hur renas dagvatten med filter och avskiljare?

Dagvattenhanteringen renar dagvatten i större anläggningar inom avrinningssystemet vid samlad rening. Tekniska exempel är magasin, filterlösningar, sandfång och oljeavskiljare. Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer och fastighetsägaren har ansvar för att rena eventuellt förorenat dagvatten före vidare bortledning.

Vanliga frågor om dagvattenhantering

Separering av dagvatten och spillvatten i ledningar

Ja, dagvattenhanteringen skiljer dem åt i separata ledningar för spillvatten eller dagvatten medan en kombinerad ledning samlar båda slagen i samma ledning.

Vad är en recipient för dagvatten?

Dagvattenhanteringens recipient är ytvatten eller grundvatten dit vattnet avleds direkt eller indirekt. Ytvatten omfattar hav, sjöar, vattendrag, våtmarker och andra vattensamlingar.

Vad räknas som skyfall i dagvattenhantering?

Enligt den tillämpade definitionen klassar dagvattenhanteringen intensiv nederbörd som skyfall först när tröskeln 50 millimeter under loppet av en timme uppnås, eller när 1 millimeter faller under loppet av en minut.