Broar kan delas in efter bärande system och körbanans läge. Plattbro, balkbro, fackverksbro, ramsystem, bågbro, hängbro och snedstagsbro är exempel på brotyper.
·
Bild från: NVBS, illustration
Trafikverkets översikt från maj 2025 omfattar cirka 21 500 broar på det statliga väg- och järnvägsnätet, varav 17 000 vägbroar och 4 500 järnvägsbroar. Plattrambroar utgör hälften av de statliga vägbroarna. Valvbroar, bågbroar, hängverksbroar, spännverksbroar och pontonbroar är mindre vanliga.
| Brotyp | Bärprincip | Material eller utförande | Spännvidd |
|---|---|---|---|
| Plattbro | Plattan bär i både längd- och tvärriktning | Betong eller tvärspända träplattor | Mindre än balkbro vid samma konstruktionshöjd |
| Plattramsbro | Fyrkantig ram som hålls på plats av jordtryck från sidorna | Betong | Upp till cirka 20 m |
| Balkbro | Balkar bär i längdriktningen och en platta fördelar lasten till dem | Stål, betong eller trä | Större än plattbro men med högre konstruktionshöjd |
| Bågbro | Bärande delar formade som en båge | Armerad betong eller stål | Kan överstiga 500 m |
| Fackverksbro | Stänger tar upp rena drag- och tryckkrafter | I huvudsak stål | Varierar |
| Hängbro | Kablar eller kedjor förankrade i marken vid båda ändar | Bärkablar över torn eller pyloner | Motiverad vid centralt spann över en kilometer |
| Snedkabelbro | Sneda kablar går direkt mellan brobana och pyloner | Kablar och pyloner | Upp mot en kilometer |
| Öppningsbar bro | Överbyggnaden klaffas, vrids eller lyfts för sjöfart | Klaffbro är vanligast | Varierar |
Plattbron är en betongplatta som gjuts på ett antal stöd beroende på hur lång bron ska vara. Den behöver mindre konstruktionshöjd än en balkbro eftersom lasten sprids på större bredd. Plattramsbron byggs av betong som en enkel fyrkantig ram och är Sveriges vanligaste brotyp. Vid cirka 20 m spännvidd är konstruktionen cirka 1 m tjock vid rambenen och några decimeter tunnare mitt i spannet.
Balkbron består av betong- eller stålbalkar med en platta mellan balkarna. Plattan behövs för att bron ska gå att trafikera, eftersom den fördelar lasten till balkarna. Balkbron klarar större spännvidd än plattbron men kräver mer konstruktionshöjd. Vid stora spännvidder eller när bron kröker i plan passar lådtvärsnitt, som tar upp vridande moment.
Bågbrons bärande delar är formade som en båge, och brobanan kan ligga över, under eller delvis över och delvis under bågarna. Valvbron är en av de äldsta brotyperna, och bågen ska vara tryckbelastad. Sandöbron över Ångermanälven har ett bågspann på 264 meter och invigdes 1943. Fackverksbron byggs i huvudsak av stål, och fackverket bär med rena drag- och tryckkrafter i ett mönster av stänger.
Hängbrons huvudkrafter är spänning i det primära kabelsystemet och tryck i pylonerna. Brobanan hänger i vertikala stag under bärkablar som löper över torn eller pyloner. Typen används sällan som järnvägsbro. Högakustenbron har ett fritt spann på 1 210 meter och en segelfri höjd på 40 meter.
Snedkabelbron kräver ingen förankring av kablarna i marken, till skillnad från hängbron. Kablarna ger horisontella krafter i brobanan, som därför byggs kraftigare än på en hängbro. Uddevallabron är 1 712 meter lång med en spännvidd på 414 meter och två 149 meter höga pyloner, och Tjörnbron har en spännvidd på 366 m.
En öppningsbar bro kan öppnas för att släppa fram sjöfart, och den vanligaste typen är klaffbron. Klaffbrons överbyggnad vrids i vertikalled, svängbrons i horisontalled och lyftbrons lyfts vertikalt. En svängbro ska lyftas i hela spannet innan vridningen börjar, och i stängt läge är en öppningsbar bro stängd för sjötrafik men öppen för trafiken på bron.
Olika brotyper skiljer sig främst i hur bärverket för lasten vidare. Plattan bär i både längd- och tvärriktning, medan balken bär endast i längdriktningen. Bågen och valvet ska arbeta i tryck, och fackverkets stänger tar upp rena drag- och tryckkrafter. I hängbron och snedkabelbron går lasten via kablar till pyloner, och hängbrons kablar är dessutom förankrade i marken vid brons båda ändar.
Brotyper delas efter trafikslag in i faunabroar, gång- och cykelbroar, järnvägsbroar och vägbroar. En konstruktion räknas som bro när den teoretiska spännvidden i största spannet är större än 2,0 m, mätt i konstruktionens huvudbärningsriktning. En bro för vatten eller sjöfart kallas akvedukt. De tre huvudskälen att bygga en bro är ökad säkerhet i korsningspunkter, tidsvinst och att överbrygga topografiska hinder.
Valet mellan olika brotyper styrs först av spännvidden, alltså hur långt det måste vara mellan stödpunkterna, och därefter av konstruktionshöjd och grundläggningsförhållanden. Typen väljs med hänsyn till livscykelkostnaden.
En kontinuerlig bro över flera stöd kan få lägre konstruktionshöjd vid stor spännvidd, och konstruktionshöjden mäts från överkant platta till underkant platta eller balk. Enligt Trafikverkets brokrav ska en bro med fri höjd under 6,0 m dimensioneras för påkörningskraft. Enligt Trafikverkets brokrav får den största beräknade sättningsskillnaden mellan angränsande stöd för vägbroar samt gång- och cykelbroar vara högst 1/500 av den teoretiska spännvidden i det kortaste angränsande spannet.
Broar på det statliga nätet i Sverige inspekteras handnära minst vart sjätte år, och broarna och tunnlarna har tillsammans ett anläggningskapital på drygt 150 miljarder kronor. Förvaltningen bygger på krav på lång teknisk livslängd och på utredningar av bärigheten.
Enligt Trafikverkets brokrav dimensioneras en bro för en teknisk livslängd på 40, 80 eller 120 år, räknat som tiden då bron har avsedd funktion med normalt underhåll. En järnvägsbro ska hålla minst 120 år, medan minst 80 år gäller för delar där underhållet inte påverkar järnvägstrafiken, om beställaren inte anger annat. I Trafikverkets brokrav motsvarar livslängdsklasserna L 20, L 50 och L 100 teknisk livslängd 40, 80 respektive 120 år.
Upp till 800 broar på vägnät med bärighetsklass 1 utreds för om de behöver förstärkas eller bytas ut. Mellan asfalten och betongen på brobanan ligger ett tätskikt som skyddar konstruktionen mot vatten och salt.
En faunabro är en planskild passage över en väg för utvalda målarter, i regel stora och medelstora däggdjur. En ekodukt är en bro där den omgivande vegetationen fortsätter ut över vägen.
En överfart är en passage över eller på en konstruktion som belastas av bil-, cykel- eller gångtrafik, och en konstruktion kan ha flera överfarter.
En underfart är en passage under en konstruktion på en vägsträcka, oftast under en överfart, och förekommer nästan enbart i samband med broar.
Balkbro är en brotyp där huvudbalkar bär lasten i brons längdriktning till stöd och grundläggning. Konstruktionen räknas som bro vid större än 2,0 m i största spannet och nedböjning av frekvent trafiklast får vara högst 1/400 av spännvidden. För ägare av brokonstruktioner på det enskilda vägnätet ska inspektioner utföras med högst sex års mellanrum. Träbroar får översiktlig kontroll minst en gång per år.
Öresundsbron är den 7 845 meter långa bron i Öresundsförbindelsen, den fasta järnvägs- och vägförbindelsen mellan Köpenhamn och Malmö. Hela förbindelsen är 15,9 kilometer lång och består av bro, den konstgjorda ön Peberholm och Drogdentunneln. Bygget pågick 1995 till 1999 och förbindelsen öppnade för trafik den 1 juli 2000.
NVBS sparar ditt val i den här dialogen i webbläsarens lokala lagring. Webbplatsen använder inga statistik- eller marknadsföringscookies. Läs vår cookiepolicy och integritetspolicy.
En post i webbläsarens lokala lagring sparar ditt cookieval. Om lagringen blockeras kan du fortfarande läsa och navigera på webbplatsen, men dialogen kan visas igen.
Cookies för preferenser låter en webbplats komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas. Inga sådana cookies används på webbplatsen just nu.
Statistikcookies hjälper webbplatsägare att förstå hur besökare använder webbplatsen genom att samla in anonym information. Inga statistikcookies är aktiva på webbplatsen just nu.
Marknadsföringscookies används för att visa relevanta annonser och följa besökare mellan webbplatser. Inga annonsnätverk eller spårningspixlar laddas på webbplatsen just nu.
Oklassificerade cookies är cookies som håller på att klassificeras. Det finns inga oklassificerade cookies på webbplatsen just nu.
Cookieinformationen uppdaterades senast 30/08/2026.
Cookies är små textfiler som webbplatser kan spara på din enhet för att sidor ska fungera och för att komma ihåg dina val.
NVBS sparar cookievalet i lokal lagring, inte i en cookie. Valet har ingen tidsstyrd utgång och ligger kvar tills du ändrar det eller raderar webbplatsdata.
Du kan när som helst ändra eller återkalla ditt samtycke via länken Cookieinställningar i sidfoten.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår cookiepolicy och integritetspolicy.