Brokonstruktion

Vilka delar består en brokonstruktion av?

En brokonstruktion delas i överbyggnad, som är den del av bron som inte är underbyggnad, och underbyggnad, som är delarna nedanför lager eller pelaröverkant ned till och med underkant bottenplatta. Grundläggningen utgör gränssnittet mot undergrunden, och markförhållandena är sammanhanget som grundläggningen utformas efter.

Del	Funktion	Avgränsning
Broöverbyggnad	Bär brobanan och spänner mellan stöden	Allt som inte är underbyggnad
Underbyggnad	För lasten vidare nedåt	Nedanför lager eller pelaröverkant till underkant bottenplatta
Fristående landfäste	Ändstöd för bron	Frontmur med grusskift upp till brobaneplattan
Grundläggning	Gränssnitt mot undergrunden	Delar av undergrunden vars spänningar påverkas av bron
Fast lager	Tar upp horisontella krafter, medger rotation	Mellan överbyggnad och stöd

Grusskift, vingmurar fastgjutna i frontmurar och pålelement räknas till underbyggnaden. I en plattram ligger gränsen mellan överbyggnad och underbyggnad vid gjutfogen mellan ramben och brobaneplatta, när sådan gjutfog finns.

Vilka laster påverkar en brokonstruktion?

En brokonstruktion påverkas av både permanenta och variabla laster. Tyngden från konstruktionsmaterial samt beläggning, tätskikt, ballast och överfyllnad är permanenta laster som alltid verkar på bärverket. Trafiklasten ger de variabla vertikala lasterna från fordon och gående. Vindlast och temperaturlast är egna lastposter som varierar med väder och årstid.

Hur skyddas trä i en brokonstruktion?

Materialet i bärverket påverkar hur bron skyddas och underhålls. En träbro byggs enligt Trafikverket för en teknisk livslängd på 40 eller 80 år, där 80 år normalt kräver att alla trädelar utom brobaneplattans underyta täcks in. Trä får inte komma i kontakt med mark och inte ligga direkt mot betongytor utan mellanlägg, och ändträ ska skyddas särskilt. Även fuktrörelser i träet måste tas hänsyn till i konstruktionen.

Hur kontrolleras en brokonstruktion?

Dimensioneringskontrollen av Trafikverkets brokonstruktioner ska utföras av en person som inte deltar i projekteringen av aktuell konstruktion, och syftet är att eliminera grova fel i förutsättningar, beräkningar och bygghandlingar. När konstruktionshandling sänds in för Trafikverkets kontroll ska det intygas att dimensioneringskontrollen är utförd och att konstruktionen uppfyller ställda krav. Kontrollärenden för konstruktionsredovisning delas in i grupper A till D utifrån konstruktionens eller åtgärdens komplexitet och konstruktionsföretagets ledningssystem.

Hur underhålls en brokonstruktion?

Underhållet bygger på regelbunden inspektion. Trafikverket inspekterar sina broar handnära minst vart sjätte år, och huvudinspektionen omfattar bland annat mätning av lagerinställningar och fuktkvot i konstruktioner med huvudbärverk av trä. Tätskiktet mellan asfalt och betong skyddar den bärande konstruktionen från inträngande vatten och salt, och dränerande skydd såsom kantlist hindrar vatten från att rinna ner på vertikala ytor under kantlisten.

Vilka brotyper används i Sverige?

Brotyperna skiljer sig åt i hur kraftflödet leds ner i undergrunden. En balkbro bär lasten genom horisontella balkar som vilar på stöd, en rambro saknar lager mellan pelare och överbyggnad så att hela bärverket arbetar som en enhet, medan en hängbro bär brobanan via kablar över pyloner.

• Plattramsbro i betong, Sveriges vanligaste brotyp
• Balkbro, horisontellt bärverk på stöd
• Plattbro, bär last i både längd- och tvärriktning

Vanliga frågor om brokonstruktioner

Vad är skillnaden mellan bro och trumma?

En konstruktion räknas som bro när den teoretiska spännvidden i största spannet är större än 2,0 meter.

Vad skyddar brobanans tätskikt?

Tätskiktet hindrar vatten och salt från att nå den bärande betongen.

Kan brolager bytas?

Ja, när bron dimensionerats så att lagren kan avlastas och bytas.