Asfaltsfräsning: Metoder, arbetsgång och återvinning

Vilka metoder används vid asfaltsfräsning?

Metoderna vid asfaltsfräsning skiljer sig i vad som händer med det befintliga materialet: det kan tas bort, blandas om på plats eller kompletteras med ny sten.

Metod	Funktion	Djup eller nivå
Finfräsning	Även kallad planfräsning eller friktionsfräsning; bearbetningen är mycket ytlig. Planfräsning av varierande djup kan förbättra friktionen på blödande och polerade ytor	Mycket ytlig
Kall remixing	Blandar ett eller flera asfaltlager med kalla bindemedel	Metodtypiskt intervall 0-10 cm
Djupfräsning	Homogeniserar beläggning och obundna lager utan tillsatt bindemedel	Metodtypiskt intervall 0-50 cm
Infräsning med makadam	Ett sätt att förbättra bärigheten i vägkroppen	Metodberoende

Hur går asfaltsfräsning till?

Asfaltsfräsning går till på olika sätt beroende på metod, beläggning och projekt. Ett noggrant styrt fräsdjup gör det lättare att särskilja de olika äldre asfaltlagren under uttaget.

Vid infräsning med makadam kan följande moment ingå:

1. Sönderfräsning: den gamla beläggningen fräses sönder så att den också kan blandas ned.
2. Vattning: makadamen vattnas för att få rätt fukthalt.
3. Inblandning: en stor frästrumma med fräständer blandar ned materialet i vägkroppen.
4. Formning: vägytan formas till rätt jämnhet och lutning med en väghyvel.
5. Packning: vägytan packas med en vält.

Den exakta följden är projektspecifik.

Vad händer med den frästa asfalten?

Fräsmassor kan återvinnas. Asfaltgranulat kan användas till asfaltåtervinning eller läggas som ett eget lager i vägkonstruktionen.

Returasfalt i upplag delas in i homogena delmängder med hjälp av dokumentation, sakkunskap och okulärbesiktning.

Vid borttagning av tjärhaltig asfalt finfördelar fräsning materialet och ökar lakbarheten under transport och mellanlagring. Tjärhaltiga massor hålls åtskilda från rena asfaltmassor.

Bitumenblandningar med stenkolstjära har avfallskod 17 03 01*. Andra bitumenblandningar än de som anges i 17 03 01 har avfallskod 17 03 02.

Hur hanteras trafik och arbetsmiljö vid asfaltsfräsning?

Trafik och arbetsmiljö vid asfaltsfräsning hanteras genom fysiskt skydd mot passerande fordon och reglerade insats- och gränsvärden för maskinarbetets vibrationer och buller.

• Trafikskydd: räcken, skyddsfordon, barriärer och buffertar är exempel på energiupptagande skydd.
• Hand- och armvibrationer: det dagliga insatsvärdet A(8) är 2,5 m/s² och det dagliga gränsvärdet är 5,0 m/s².
• Helkroppsvibrationer: det dagliga insatsvärdet A(8) är 0,5 m/s² och det dagliga gränsvärdet är 1,1 m/s².
• Buller: undre och övre insatsvärde för daglig bullerexponeringsnivå är 80 respektive 85 dB.

Hur kontrolleras fräsningens resultat?

Fräsningens resultat kontrolleras vid infräsning genom att provgropar grävs och det uppnådda fräsdjupet mäts. Inför en beläggningsåtgärd kan möjliga fräsdjup i stället bestämmas genom undersökning av befintliga beläggningstjocklekar.

Fräsmassor kan analyseras med avseende på granulatkurva, bindemedelshalt och PAH-innehåll.

Vanliga frågor om asfaltsfräsning

Vad är repaving vid asfaltsfräsning?

Repaving är en integrerad process där den befintliga beläggningen värms, rivs eller fräses, omfördelas och täcks med ett nytt lager asfaltmassa.

Kan infräsning med makadam minska tjälpåverkan?

Ja. För infräsning med makadam minskar känsligheten för påverkan av tjäle.

Hur kontrolleras bindemedelshalten efter asfaltsfräsning?

Bindemedelshalten kontrolleras i uttagna asfaltmassaprov genom analys enligt SS-EN 12697-1.